Viktminskning

Carnivore – vad säger omvärlden? IIII del 1

Jag har under detta senaste halvår med hjälp av Carnivorekosten fått tillbaka min grundfigur och är smal men inte underviktig. Jag är i stort sett alltid frisk. Men jag har fått en del märkliga reaktioner från omgivningen. De flesta positiva, det är trevligt, men en del uttalanden/reaktioner som förvånar. Varför anser man att det är ok att påpeka hur smal någon har blivit när man inte skulle drömma om att göra likadant när man blivit tjock?

Uttalande i linje med ”- Nu får du inte bli smalare/gå ner mer” eller ”- vad tunn du har blivit”. Tänk om jag skulle gå fram till någon som gått upp en del i vikt och säga motsvarande ”- Nu får du inte bli tjockare/gå upp mer” eller ”-vad tjock du har blivit”. Jag väljer att tro att det är uttalande gjorda av genuint intresse för mitt välbefinnande och inga andra mindre smakliga motiv, men det hindrar inte känslan av att bli påhoppad och ifrågasatt. Det jag gör är inget ogenomtänkt påhitt. Att säga att jag håller en diet blir fel, det låter som något temporärt man gör för att uppnå ett visst resultat för att sedan återgå till gamla vanor.

Normal måltid för antingen frukost, lunch eller middag.

Att gå ner i vikt var ett av målen med att ändra kosten, men det var underordnat målet att hitta en strategi att hantera mitt beroende.

För mig blev denna ketogena kost en dubbelvinst, den gör mig symptomfri från beroendet OCH jag når den vikt jag känner mig bekväm med. Förhoppningsvis leder denna strategi till att jag behåller god hälsa och vikt.

Carnivor – drogfri tillsvidare. III

Det som var tänkt som ett en-veckas-projekt har nu löpt på i över ett år. Går det att fortsätta hur länge som helst?

Fortfarande mår jag toppen. Nu jag kan blicka tillbaka och se vilka mentala effekter drogen hade på mig. Jag märker att förmågan till självdisciplin har ökat väsentligt. Jag har ett inre lugn som jag saknar när drogen påverkar. Jag kan se klarare på situationer. Klarar stress betydligt bättre även om jag fortfarande lätt blir överkänslig och trött. Känner inget behov av att börja äta ”vanligt” igen.

Glimtar av längtan kan komma ibland vid doften av pizza eller saltlakrits eller någon annan av favoriterna. Någon enstaka gång kan det kännas trist att inte kunna slå till med en Cola Zero till maten, den rationella hjärnan ju om för mig att det skulle smaka kemikaliecoctail om jag skulle dricka skräpet men drogminnet säger att det var toppen ändå…. Jag stör mig inte längre på andras drogande på samma sätt, tycker mest att det är tragiskt när jag ser effekterna av det. Allra helst de som mår dåligt men tror att de äter nyttigt och hälsosamt. Det är fortfarande jobbigt.

Tungt första halvår

Första halvåret på 2019 har varit väldigt tungt med en axelskada men framför allt en nära anhörigs bortgång. Men jag har klarat av det utan återfall. Jag har fokuserat på att äta enligt väldigt noga uträkningar för att säkerställa korrekt närings och energiintag. Vikten har som en konsekvens av det landat på en nivå jag är nöjd med och jag har fått tillbaka den form jag är tänkt att ha.

Stabilare psyke

I valet mellan att äta en ”onormal” kost som gör mig välmående, normalviktig och symptomfri från beroendet utan att mediciner eller droger, eller att äta en sk normal kost som gör mig sjuk, överviktig och får beroendet att blossa upp och skapa kaos i min tillvaro. Tja, vad skulle du välja? Kanske kommer jag att lätta upp med lite grönsaker någon gång ibland för att lyxa till det lite, men just nu har jag inget behov av det, men det är inte hugget i sten.

Att räkna kalorier för att gå ner i vikt.

När vi säger att vi vill gå ner i vikt så är det oftast mängden fett vi har i kroppen som vi vill minska. Den vanligaste uppmaningen man får är då att göra av med mer energi än man tar in. Normalt enligt modellen spring mer – ät mindre. Kalorier in mot kalorier ut, enkelt. En dietist/sjukvårdsklassiker.

Bad idea, säger jag! Detta är det effektivaste sättet att gå upp i vikt. Trots att all modern forskning förkastar den som sämst, är den otroligt nog den mest rekommenderade metoden för att gå ner i vikt.

Alla kalorier lika?
Tänket att, som primär åtgärd, minska på energiintaget kommer sig av, att man räknar allt som äts som utbytbar energi, utan hänsyn till vilken effekt bränslet har i kroppen. Det är som att försöka spara pengar genom att tanka bilen med billigaste bränslet. Vem åker till bensinstationen och kollar vilket bränsle som kostar minst, och sedan tankar bilen med det? Varför skulle man, när man vet att motorn inte klarar vilket bränsle som helst.
3 st kokta ägg motsvarar ca 260 kcal och för ungefär samma mängd kcal får man 45 gram mjölkchoklad. Skulle det inte göra någon skillnad för kroppen vilket av det du äter till lunch om du är hungrig? Hur mår du efter att ha ätit äggen jämfört med om du ätit chokladen?

Signalsystem

Om man tittar på vilka födoämnen som funnits under vår tidiga utveckling, och som våra kroppar har utvecklat signalsystem för att klara av att hantera, så kan man konstatera att, vi har system för att reglera mättnad av protein och fett i kombination, samt kolhydrater i kombination med fibrer. Det vi inte har system för att känna av är de blandningar människan själv har skapat d v s kombinationen av socker och fett, protein och socker samt kombinationen av alla tre. Men för kolhydrater som inte är naturligt förpackade med fibrer, så har vi inte utvecklat något sådant system. Läsk, saft och juice är sånt som inte fångas upp av radarn!

Testa att äta riktigt god biff i fri mängd utan något till. Kolla hur mycket du orkar, troligen inga supermängder i kalorier räknat. Lägg till kryddsmör eller olja i riklig mängd så orkar du ännu mindre av biffen. Skulle du bara äta smör skulle du få i dig ännu mindre innan du började må illa. Skulle jag sedan locka med ännu en bit av den goda maten skulle du med all sannolikhet tacka nej för att du är mätt. Men blanda smör med socker och lite havre och kakao, så orkar du äta väldigt mycket mer… för då lurar du systemen.

Hur mycket kalorier i födoämnena?
Tillbaka till kaloriräknandet så ger 1 gr protein ca 4 kcal, 1 gr kolhydrater ca 4 kcal och 1 gr fett ca 9 kcal. Här blir det ju enkelt för den snabba att räkna ut, att det effektivaste sättet att dra ner på antalet kalorier, är att dra ner på fettet. Då får man mer mat för kalorierna. Men, och här kommer problemet, man bör inte äta mer än ca 1 gr protein/kg kroppsvikt det är de allra flesta inom kostvetenskapen överens om (det finns de som menar att man inte ens bör äta så mycket för optimal hälsa, men det blir ett annat inlägg). Men varför är det ett problem? Därför att protein och fett mättar bäst. Om du redan har dragit in på fettet för att spara kalorier och inte bör äta mängder med protein, så är du hänvisad till att äta mycket kolhydrater. Gillar du sallad, då kan du äta 1 kg för bara 142 kcal. Eller vad sägs om en 100 grams baguette för endast 260 kcal? Låter kanske toppen, men det är faktiskt inte så lyckat, trots att du kanske blir mätt för stunden.

Insulin motgift till socker i blodet
Äter du en kolhydratbaserad måltid måste du äta en stor mängd för att bli mätt vilket leder till nästa problem. Kolhydraterna i maten tar sig rätt snabbt ut i blodet i form av blodsocker, och för att se till att sockerhalten inte blir giftigt hög, parerar kroppen med att skicka ut motgift i form av insulin. Ju snabbare sockret stiger, desto mer insulin skickas ut. Insulinet hjälper till att trycka in sockret i cellerna för att få ut det ur blodomloppet och därigenom sänka blodsockerhalten, men det har också den effekten att den blockerar mättnadssignalerna till hjärnan.

Insulin verkar även som störsignal
Cellerna, främst de i fettväven, ger ifrån sig signaler till hjärnan (Leptin), att nu är det bra, du kan sluta äta nu. Men så länge nivåerna av insulin är höga så kan alltså hjärnan inte uppfatta den signalen. När sedan blodsockerkurvan börjar dala, börjar också energinivåerna dala. Pizzakoma någon?? Det dröjer ungefär 20-60 minuter från det att du börjat äta, lagom till kaffet. Det är då du börjar tänka på att det kanske vore gott med en efterrätt eller en frukt…. Äter du då något kolhydratrikt igen så klättrar blodsockret upp igen med påföljande insulinpåslag. För att uppehålla energin och inte somna stående behöver du då äta var annan till var tredje timme. När du har ätit den sista tillåtna kalorin och du är hungrig, tycker du fortfarande att det är fiffigt att tanka med det ”billigaste” bränslet? Nej de flesta ger upp efter att ha gått hungriga några dagar.

Om du inte lyckas, gör något annat
Så vad händer om du istället gör tvärt om? Du äter något som kroppen kan känna av mättnaden från ordentligt. Vi tar den där biffen och kryddsmöret plus några buketter blomkål för smaken skull. Magen fångar upp signaler om att fett och protein finns tillgängligt i tillräckliga mängder och skickar efter ca 20 minuter upp signaler till hjärnan att det räcker med mat nu. Om du inte snålat med kryddsmöret kommer inte blodsockret stiga varken fort eller mycket. Kroppen har därmed inget större behov av att parera med insulinet.
Den lägre höjningen av nivån insulin i blodet gör att mättnadssignalerna går fram obehindrat till hjärnan som då kan registrera att depåerna är fyllda. Du får av denna måltid alltså en energipåfyllnad och du håller dig piggare och mer mätt en längre tid eftersom blodsockret ligger på en jämn nivå. No more pizzakoma! Du behöver inte äta lika ofta och när du ätit din sista budgeterade kalori är du inte hungrig. Att tanka med rätt bränsle blir i längden billigare och bättre och lusten att äta näringsfattig mat minskar.

Kan jag äta hur mycket som helst?
Innebär det att du kan vräka i dig ohämmat av allt som rekommenderas som LCHF/Paleo vänlig kost. Nej, självklart inte men fördelen är att på en kost med riktig mat tillagad på rena råvaror utan tillsatt stärkelse, smakämnen och rent socker ger du kroppen förutsättningar att tala om för dig när den är mätt. Du låter inte kroppen hamna i ett svältläge eftersom den själv kan uppfatta att förråden är fulla och därmed också är beredd att ta av lagren vid den negativa energibalansen.